Under 2015–2017 genomfördes ett omfattande utbyte av Sveriges sedlar och mynt. Flera äldre myntvalörer blev ogiltiga och ersattes av nya versioner. Många hushåll hade i snitt över 500 kronor i sparade mynt som behövde användas eller sättas in före utgångsdatumet. I denna artikel reder vi ut vilka svenska mynt som inte gäller längre, exakt när de upphörde att vara lagligt betalningsmedel, varför Riksbanken bytte ut mynten, samt vad du kan göra om du hittar gamla mynt hemma.
Vilka mynt gäller inte längre som betalningsmedel?
Följande svenska mynt har nyligen blivit ogiltiga som lagligt betalningsmedel. Här listar vi berörda valörer och de exakta datumen då de slutade gälla:
- 1-krona (äldre modell) – Ogiltig efter 30 juni 2017. (Alla 1-kronor präglade 1875–2013 blev ogiltiga från detta datum.)
- 2-krona (äldre modell) – Ogiltig efter 30 juni 2017. (Äldre 2-kronor präglade 1876–1971, vilka återinförde0s som giltiga mynt i modern tid, blev ogiltiga 2017.)
- 5-krona (äldre modell) – Ogiltig efter 30 juni 2017. (Alla 5-kronor präglade 1954–2009 slutade gälla som betalningsmedel.)
- 50 öre – Ogiltigt efter 30 september 2010. (Det sista öresmyntet i Sverige avskaffades 2010; sedan dess är minsta myntvalör 1 krona.)
Notera att 10-kronorsmyntet inte byttes ut under denna reform – tiokronan förblev giltig och används fortfarande i sin ursprungliga form. Även eventuella minnes- och jubileumsmynt (specialpräglade mynt) behåller sitt värde som lagligt betalningsmedel, även om de sällan används i handeln. Alla övriga öresvalörer (1, 2, 5, 10, 25 öre) hade fasats ut långt tidigare.
Varför blev dessa mynt ogiltiga? – Bakgrunden till myntutbytet
Anledningen till att Riksbanken drog in de gamla mynten var en större modernisering av kontanter. De nya mynten som introducerades 2016 fick helt ny design och sammansättning. Bland annat är de nya mynten mindre och lättare än sina föregångare – till exempel minskade diametern på 1-kronan från 25 mm till 19,5 mm och vikten halverades från 7,0 g till 3,6 g. Nickel togs bort ur alla nya mynt, vilket underlättar för nickelallergiker. Dessutom återinfördes 2-kronan som mynt, vilket minskar antalet mynt som behövs i omlopp (två 1-kronor kan ersättas av en 2-krona).
Sammanfattningsvis var syftet med myntutbytet att “minska produktionskostnader, förbättra myntens användbarhet och ge dem en modernare design”. Mindre och lättare mynt ger effektivare mynthantering och lägre transportkostnader, vilket också ger lägre miljöbelastning. Parallellt med myntutbytet byttes även äldre sedlar ut – de nya sedlarna fick förbättrade säkerhetsdetaljer för att stärka skyddet mot förfalskningar. Mynt har dock inga avancerade säkerhetsfunktioner på samma sätt som sedlar, utan fokus låg på designförändringar och praktiska förbättringar för mynten.
Kan man lösa in gamla ogiltiga mynt hos Riksbanken eller banken?
Nej – tyvärr går det inte längre att lösa in ogiltiga mynt mot pengar. Riksbanken meddelar att mynt som inte längre är giltiga betalningsmedel varken kan lösas in på bankerna eller hos Riksbanken. Mynten är i praktiken värdelösa som valuta efter utgångsdatumet. De gamla en-, två- och femkronorna upphörde som sagt att gälla den 30 juni 2017. Efter detta datum fanns en kort övergångsperiod då vissa banker fortsatt tog emot mynt för insättning på konto (upp till två månader efteråt). Den möjligheten är dock förbi idag, och affärer får inte längre acceptera de ogiltiga mynten som betalning.
Vad gör man då med gamla mynt som man hittar hemma? Enligt Riksbanken kan de behandlas som metallskrot – du kan lämna in dem för metallåtervinning istället för att de samlar damm. På så vis kommer metallen till nytta. Om du misstänker att några av dina äldre mynt kan ha ett samlingsvärde (t.ex. sällsynta jubileumsmynt eller mynt i ovanligt fint skick), kan det vara värt att kontakta en mynthandlare eller numismatiker för en värdering. I normalfallet är dock gamla mynt från 1900- och 2000-talet bara värda sitt metallvärde.
Praktisk information för allmänheten
- Giltiga mynt idag: I dagsläget är det endast 1 kr, 2 kr, 5 kr och 10 kr (nuvarande versioner präglade 2016 och framåt, samt 10-kronan från 1991) som gäller som svenska mynt. Se alltid till att använda dessa – äldre varianter i samma valörer accepteras inte längre.
- Kontrollera sparbössor och gömmor: Har du fortfarande en burk med mynt stående? Chansen är stor att de kan innehålla ogiltiga 1- och 5-kronor från före 2017. Dessa kan inte användas i butik längre, så det är ingen idé att försöka betala med dem.
- Använd eller återvinn: Tyvärr finns ingen officiell inlösentjänst för gamla mynt. Det bästa du kan göra är att spara dem som kuriositeter, sälja dem som metallskrot eller donera dem till välgörenhet som tar emot metall. Vissa mynt kan också vara roliga för barn att leka med, även om de saknar monetärt värde.
- Följ Riksbankens information: För framtiden – håll koll på Riksbankens meddelanden om sedlar och mynt. Vid nästa större utbyte kommer Riksbanken att gå ut med omfattande information i god tid. Då vet du exakt vilka datum som gäller för att lösa in eller använda dina pengar innan de blir ogiltiga.
Sammanfattningsvis har Sverige under 2010-talet avvecklat flera äldre mynt för att få en smidigare, modernare kontanthantering. Gamla mynt som 1 kr, 2 kr och 5 kr före 2017 samt 50-öringen är inte längre gångbara. Har du missat att lösa in dem i tid finns det tyvärr ingen kvarvarande inbytesmöjlighet – det enda du kan göra är att låta dem gå till återvinning eller spara dem som minnen. Förhoppningen är att det nya myntsystemet med färre och lättare mynt ska vara enklare för både allmänheten och handeln framöver